Aktivt lärande på stora föreläsningar: 12 tekniker

Aktivt lärande på stora föreläsningar låter som en motsägelse. Salen har fasta bänkrader i brant lutning, 200 studenter, en mikrofon och 50 minuter. Grupparbete känns omöjligt, och frågan ”några frågor?” möts av tystnad. Ändå kommer mycket av forskningen om aktivt lärande i högre utbildning från just sådana salar: grundkurser i naturvetenskap och matematik med många studenter.

Den här guiden ger 12 tekniker som fungerar även i den skalan. Var och en passar i en hörsal, tar mellan en och tio minuter och ger dig något du kan använda: en röstfördelning, en hög enradiga svar, en skiss. Senare inlägg på den här bloggen tar upp kamratundervisning (peer instruction) och svarsfrågor på djupet, så här är varje teknik en kort instruktion.

Varför aktivt lärande på föreläsningar är värt tiden

År 2014 sammanställde Scott Freeman och kollegor 225 studier av undervisning i naturvetenskap, teknik och matematik på grundnivå i en metaanalys av aktivt lärande i PNAS. Tentaresultaten var högre i grupper med aktivt lärande, och andelen underkända var 21,8 % med aktivt lärande mot 33,8 % med traditionella föreläsningar. Författarna definierar aktivt lärande brett: studenterna arbetar med aktiviteter eller diskussion under lektionen i stället för att bara lyssna.

Det finns en hake du bör känna till innan du börjar. En fysikstudie från Harvard av Louis Deslauriers och kollegor, som jämförde faktiskt lärande med känslan av att lära sig, fann att studenter i aktiva grupper fick högre resultat på proven men kände att de hade lärt sig mindre. En välputsad föreläsning känns flytande; ansträngande tänkande känns som förvirring. Författarnas råd är enkelt: förklara detta för studenterna tidigt under terminen och ge ett tidigt prov så att de ser sina verkliga framsteg. Två minuter om detta vecka ett sparar mycket muttrande vecka tre.

12 tekniker för aktivt lärande på stora föreläsningar

1. Tvåminuterspausen

Var 15:e till 20:e minut slutar du prata. Studenterna läser igenom sina anteckningar igen och fyller i luckor med den som sitter bredvid. Ingen fråga, inget resultat.

Det är den enklaste starten för en föreläsare som aldrig har provat något aktivt. Använd den för att sakta ner efter en tät härledning. Håll koll på salen: om paren börjar diskutera ett visst steg behöver det steget gås igenom en gång till.

2. Tänk-para-dela längs bänkraden

Ställ en fråga. Studenterna tänker själva i en minut och pratar sedan med en granne på samma bänkrad i två. I en hörsal måste paren sitta bredvid varandra; att be en rad vända sig om slösar tid och irriterar alla.

”Dela”-delen fungerar inte med 200 röster, så hoppa över rundan med uppräckta händer. Fråga tre par, eller samla in ett inskrivet svar per student och läs av spridningen.

3. Röstning med kamratundervisning

Catherine Crouch och Eric Mazur beskrev den här metoden efter tio år med den i grundkursen i fysik vid Harvard (Crouch och Mazur, 2001). Ställ en begreppsfråga med flera svarsalternativ. Alla röstar själva. Om ungefär mellan en tredjedel och två tredjedelar har rätt övertygar studenterna en granne och röstar sedan igen.

Svaren talar om vad du ska göra härnäst. Mest rätt: en mening förklaring, gå vidare. Mest fel: gå igenom innehållet igen före all diskussion.

4. Repetitionsfrågor som öppnar föreläsningen

Börja med tre korta frågor om förra veckans innehåll, inte dagens. Två minuter, inga poäng, svaren på skärmen direkt efteråt.

Poängen är att minnas, inte resultatet. Anteckna vilken fråga flest studenter missade; den kommer med i nästa veckas inledning också.

5. Minutpappret

Under de sista två minuterna frågar du: ”Vad var det viktigaste du lärde dig i dag, och vilken fråga har du fortfarande?” Studenterna skriver en mening för varje.

Med 200 studenter kommer du inte att läsa varje svar noggrant. Skumma efter mönster. Om 40 studenter frågar om samma steg, börja nästa föreläsning med det och säg varför.

6. Den grumligaste punkten

En variant av minutpappret med en enda fråga: ”Vilken del av dagens föreläsning var minst tydlig?” Den går snabbare att svara på och är lättare att sortera.

Dela in svaren i tre eller fyra teman. Ta upp det största temat på nästa föreläsning och lägg ut en kort kommentar om resten på kurssidan.

7. Förutsäg, observera, förklara

Före en demonstration, en simulering eller ett uträknat resultat bestämmer sig studenterna för en förutsägelse. Sedan tittar de. Sedan förklarar de skillnaden i en mening.

Förutsägelsen måste registreras, annars skriver studenterna om sitt minne efteråt. En förutsägelse som flervalsfråga, insamlad från varje student, tar 30 sekunder och visar vilka felaktiga modeller som är vanliga.

8. Lösta exempel som tonas ut

Visa ett fullständigt löst exempel. Visa sedan ett andra där studenterna ska göra det sista steget, ett tredje där de två sista stegen saknas, och så vidare, tills studenterna löser hela problemet.

Varje lucka är en snabb kontroll. Om många studenter inte kan fylla den första luckan gick exemplet för fort, och du bör gå tillbaka innan du tar bort fler steg.

9. Skissa det

En del förståelse syns bara i en bild: formen på en graf, ett kraftdiagram, en reaktionsmekanism, en förskjutning av utbudskurvan. Be studenterna skissa det på papper eller i mobilen på två minuter.

En skiss avslöjar det som ett bokstavssvar döljer. Välj tre anonyma skisser, en rätt och två med vanliga fel, och gå igenom vad var och en gör rätt.

10. Hitta felet

Visa en lösning med ett avsiktligt fel. Studenterna hittar raden och skriver vad som är fel. Det fungerar bra före en tenta, eftersom studenterna övar på att kontrollera, inte bara på att producera.

Samla in radnumret från alla. Om svaren delar sig mellan två rader vet du att ett steg ser fel ut för studenterna även när det är rätt, och det är värt en minut.

11. Uppskatta först

Före en beräkning ber du om en grov uppskattning: storleksordningen, tecknet eller ”större eller mindre än förra gången”. Det tar 30 sekunder och bygger taluppfattning.

Visa spridningen av uppskattningarna efteråt. En stor spridning är ett bra skäl att lägga tid på att resonera om storlek före formeln.

12. Generalrepetition med en tentafråga

En gång i veckan ger du en gammal tentafråga med tentatid, vanligtvis fem till åtta minuter. Studenterna svarar själva och jämför sedan sitt angreppssätt med grannens.

Visa bedömningsmallen. Studenterna rättar sitt eget arbete mot den, och du ser vilken del av frågan som kostar flest poäng.

Samla in svar från varje student

Flera av teknikerna ovan kräver ett svar från varje student, och det är där stora föreläsningar alltid har haft svårt. Händer och färgade kort visar dig bara de modiga och de främre raderna. Ett svarssystem i studenternas egna mobiler visar dig alla.

I LearnWorkly går studenterna med med en kod på vilken mobil eller bärbar dator som helst, utan konto. Du kör föreläsningen med En i taget, så hela salen ser frågan du öppnar och går vidare när du trycker på Nästa. Livevyn fylls i när svaren kommer in. Vid en röstning med kamratundervisning ser du fördelningen inom några sekunder, och Insikter visar Vanligt felsvar för frågan.

Samma session tar emot mer än en bokstav. Studenterna kan skriva en grumligaste punkt på en rad, skissa en graf eller skriva en härledning med formeltangentbordet. Slå på Dölj namn innan du projicerar, så kan du visa tre anonyma skisser utan att göra någon generad. Resultaten finns kvar i klassen efteråt, så den här veckans grumligaste punkter finns där när du planerar nästa vecka. Pro-abonnemanget räcker för klasser med upp till 1 000 studenter; vår sida för universitetslärare har ett genomarbetat exempel med en föreläsning för 180.

Börja i liten skala

Aktivt lärande på stora föreläsningar fungerar bäst när det börjar i liten skala. Ändra inte alla 50 minuter på en gång. Välj två tekniker för den första månaden, en i början och en i mitten: en repetitionsinledning och en röstning med kamratundervisning fungerar bra tillsammans. Berätta för studenterna varför du gör det, med hjälp av Deslauriers resultat. Använd sedan det svaren säger dig under samma föreläsning, för det är det som får studenterna att ta nästa fråga på allvar.

Om du vill ha fler snabba kontroller för kortare pass och seminarier har vår lista med strategier för att kolla förståelsen idéer som fungerar med grupper av alla storlekar.